Det dunsade till i bussen och det lät ett konstigt ljud från chauffören. Han beklagade sorgen att nu har Australien en kangoru mindre. Det är tydligen sällan det händer men det hände iaf. Idag. I övrigt var chauffören ett kapitel för sig. En äldre gubbe som såg ut precis som Wall i ”Krockedile Dundee” han som var manager för Dundee, och pratade helt på samma sätt och med samma shorts, strumpor och kängor.
Vid kusten besökte vi et av Australiens mest succésfulla Hummerfiske fabriker. Ett litet familje företag som jobbade 24/7 året om. Där fick vi en rundvisning om hur man fångar ”Lobstern” på natten och den kommer in och förädlas för att skickas vidare till hela värden dock går det mesta till Asien. Mens vi såg det dukade ”Wall” en lätt lunch med diverse grönt med kyckling och kött bitar till. Det var riktigt gott med lite mat efter närmare 30 mil i bussen.
Nu åkte vi vidare till det oprinnliga målet för resan som är Pinnacle Nationalpark. Pinnacle är ett stort område med en massa stenfigure som står tät precis över allt. Stenformationerne är av sandsten och har formats över miljoner av år. Regn och sandstormar har eroderat bort material och där vid skapat figurerne som ser ut som olika individer. Här gick vi en lång rutt som var utmärkt med skyltar i 35 graders värme och helt blå himmel. Det var grymt varmt här i ökenen och det var utroligt viktigt att dricka massor med vatten för att inte må dårligt.
Nu fortsatte resan tillbaka mot Perth igen. Halvvägs stannade vi till i en liten kuststad där vi skulle åka på sanddynorna med bussen. Ett litet stopp innan vi åkte upp i i dynorna gjordes för att släppa ut nästan all luft ur däcken på bussen. Detta för att få så bra grepp för däcken i den mjuka sanden. Sanddynorna flyttar på sig jämt precis som när snön gör det när det blåser. Det var enormt häftig att med denna fyrhjulsdrivna bussen ta sig över dom höga dynorna som på vissa ställen höjde sig 30-40 meter . Det kittlade gott i magen när det släppte loss över en sandkam. Vi tog stopp på en av dom högsta ryggarna för att gå ut och "sandboarda" ner för slänterna. Chauffören fick stannat bussen lite dumt med det resultat att den grävde ner sig i sanden direkt…. Wall fick leta fram skyffeln och gräva så det sprutade sand åt alla håll. Han lyckades efter en kvart att få loss den. Mens han och chauffören på andra bussen kämpade plockade vi fram sandsurfbrädorna och körde för fullt i sandslänterna. Det en konstig känsla att köra ner på ett skateboard utan hjul, med det gick i en jädrans fart ner. Ingen var för gammal eller för ung, nästan alla var med på att kämpa in i det sista. Sanden som var jätte finkornig kom in, och satte sig precis över allt. Dom flesta som var med kunde skaka ut någon dl. sand ur skorna efteråt.
Det blev et kort stopp på en tankstation brevid sanddynorna för att fylla på luft på däcken igen innan turen tillbaka till Perth startade på riktigt. Turen var på nästan 13 timmar i runt 35 graders värme och det blev till totalt 55 mil (550 km). En mycket bra resa som jag absolut bara kan rekommendera för alla som tänkt sig åka dit. Resan kostade 207 Au dollar (1350 sek) och var värt vart ende öre. Enda missödet på turen var tyvärr att en kanguru blev av med livet… Rest in Peace!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar